Boka husforskning eller släktforskning
Vill du veta mera om ditt hus historia men är osäker hur du ska göra och vart du ska vända dig? Det kan vara din nuvarande gård, din sommarstuga eller något annat äldre hus du vill veta mera om.
Vi kan hjälpa dig, och andra privatpersoner, att forska fram ditt hus historia genom att titta på, och sammanfatta, en mängd olika källor.
Skicka gärna ett emajl till oss (se kontaktuppgifter nedan) med en förfrågan, och om du kan inkludera även ev. gårdsnamn, socken och ort (samt ev. fastighetsnr). Därefter kommer vi tillsammans fram till en viss summa eller antal timmar utifrån en timpenning som ska läggas ned på arbetet.
Vilka källor sammanfattas?
Vi kollar dels vilka fornlämningar som finns och vad de, samt gårdsnamnet, kan säga.
Det största materialet som gås igenom består dock oftast av två olika delar.
1. Genom att undersöka historiska kartor över området från 1600-talet tills idag.
2. Gå igenom och skriva av det vi hittar i kyrkoarkivens Husförhörslängder mm.
När arbetet är klart presenteras en sammanfattning av detta för dig.
Det Ingår för det mesta också en kortare historisk sammanfattning om vanligt folks levnadsvillkor för tidsperioden 1700-1800-talen och ibland även fokus på specifika yrken vi hittar på just din gård.
Kort om släktforskning, vilken uppgifter går det att ta fram?
Vid släktforskning, liksom husforskning, kan det vara svårt att veta vart som är bäst att börja, och hur man ska gå tillväga. Olika handskrivstilar genom århundraden kan också göra en forskning riktigt besvärlig.
Kyrkböckernas information
Kyrkböckernas husförhörslängder ger ofta detaljerad information om vart personerna bodde, när de föddes, gifte sig, fick barn och dog. Där står även om de flyttade, vilken gård de bodde på samt vilka yrken de hade och vilken hemsocken de kom från. I vissa fall finns notiser skrivna av prästen om någon söp illa, missat nattvarden, rymt ect.
Kyrkböckerna innehåller alltså en guldgruva av information. De finns oftast från 1600/tidigt 1700-tal. De kom till för att staten ville veta rätt beskattning. De är ofta tillgängliga fram tills 1930-talet innan GDPR sätter stopp.
Vad kan en karta berätta?
Utifrån dem kan vi få husläge, antal gårdsbyggnader i vissa fall, samt hur miljön omkring såg ut i form av åkrar, skog och ev. trädgårdsnotiser. Det viktigaste var dock jordens avkastning som bestämde skattetrycket på gården.
Lantmäteriets kartor, liksom kyrkböckerna, tillkom i ett försök att hitta en rättvis beskattning. Dock här i form av jordinnehav och inte mantalspenningar per vuxen. De äldsta karteringarna finns oftast från 1630-talet i form av de äldre geometriska jordeböckerna. Därefter tillkommer olika kartor i olika arkiv från 1700-talet tills slutet av 1900-talet.
De flesta kartor är gårdsspecifika och visar jordägorna, ibland med jordkvalité/jordtyp för in- och utmarker, tillhörande en viss gård. De kan också registrera delar av en socken eller ett större område.
Lantmätarna kallades ut för att kartera b.la vid olika jordskiftesreformer som Storskifte under 1700-talet och Laga skifte under 1800-talet. De registrerar också gårdsgränser vid tvister, försäljningar och splittringar av gårdar i mindre enheter. De kan vara ett spännande, och ofta konstmässigt vackert, komplement till kyrkböckerna.
Pris och tidsmängd för ett uppdrag?
Det är väldigt svårt att säga, och tiden är beroende på hur mycket material som upptäckts under arbetets gång. Vi utgår vid ett projekt ifrån en för bägge parter överenskommen timpenning och ett visst antal timmar, eller utifrån en maxsumma. Därefter tar vi reda på det som tiden tillåter.
